Syftet med utvärderingen var att producera uppgifter som baserar sig på mångsidig information och tolkningar utförda av flera parter om genomförandet av kompetensinriktningen samt om faktorer som främjar och faktorer som förhindrar kompetensinriktningen. Målet med utvärderingen var att säkerställa att valen av tyngdpunkter inom reformen av yrkesutbildningen träffar rätt och är ändamålsenliga med tanke på yrkesutbildningens och yrkesutbildningssystemets funktionalitet och utveckling samt utbildningens attraktionskraft och status.
I utvärderingen, som genomfördes i form av en utvecklande utvärdering, togs det fram information om vad yrkesutbildningens kunder, som utbildningsanordnare, rektorer, lärare, studerande, arbetsgivare och arbetstagare, anser om kompetensinriktningen och kundorienteringen. Uppgifter samlades in även av representanter för undervisningsförvaltningen och från olika källor, som elektroniska datasystem och utvärderingsrapporter.
Kompetensinriktning
Kompetensinriktningen beskriver examinandens kunnande oberoende av utbildningsformen eller sätten av förvärva kunnandet. Kompetensinriktningen främjar en flexibel kombination av läroanstaltsstudier, läroavtalsutbildning eller fristående examina. Att studera innebär att förvärva kunnande och inlärning i arbetet innebär att förvärva kunnande på arbetsplatser. Bedömningen av kunnandet säkerställer kvaliteten på kunnandet.
I och med kompetensinriktningen varierar den tid som de studerande använder till förvärvande av kunnande. Variationen beror bl.a. på de studerandes individuella val samt på tidigare studier och arbetserfarenhet. När det gäller bedömningen av den studerandes kunnande innebär kompetensinriktningen en övergång från bedömning av enskilda studieprestationer till bedömning av omfattande kompetenshelheter som motsvarar arbets- och verksamhetsprocesser inom arbetslivet. Dessutom blir det möjligt att påvisa individuellt kunnande genom individuella yrkesprov.
Kundorientering
I kundorienteringen ingår att tjänsteproducenten, i det här fallet utbildningsanordnaren, är på det klara med kundernas förväntningar och behov och att de här behoven styr planeringen och genomförandet av tjänsterna. Det centrala är att kunderna kan påverka utvecklingen av tjänsterna och hur den levereras till dem. Kunderna ska dessutom kunna utvärdera hur bra eller dåligt serviceproducenten har lyckats i den här uppgiften.
Kunderna är de studerande och arbetslivet, och sett ur nyttotagarperspektiv hör också de politiska beslutsfattarna till dem. Kundorientering innebär t.ex. att utbildningsanordnarens utbildningstjänster och andra tjänster motsvarar arbetslivets och de studerandes behov och att man flexibelt reagerar på förändringar i behoven.
Verksamhetens effektivitet
Effektiviteten i utbildningsanordnarens verksamhet kan kopplas ihop med t.ex. utbildningsutbud, utbildningens aktualitet och reaktionsförmåga, undervisningens kvalitet, genomströmningen i utbildningen, personal och ledningskultur. Effektiviteten kan analyseras genom t.ex. följande frågor:
- Hur motsvarar utbildningsanordnarens utbildningstjänster och övriga tjänster arbetslivets och de studerandes behov?
- Hur förutspår man förändringar i samhället, arbetslivet och viljan att utbilda sig och hur reagerar man på dessa?
- Hur förverkligas de individuella studievägarna, studiehandledningen och genomströmningen i utbildningen?