Goda modeller

En god modell är ett förfarande som främjar den kompetensbaserade yrkesutbildningen, som har testats och befunnits vara bra i praktiken. Det kan vara fråga om ett nytt eller gammalt förfarande som kan överföras till andra anordnare. Utbildningsanordnarna skickade sammanlagt 33 modeller till NCU. Modellerna utvärderades av externa experter med tanke på kompetensbaserad utbildning och utifrån kriterier.

Man valde att publicera följande fem exempel på god modell.

Hyvä käytäntö: PopUpCollege-oppimisympäristö (.pdf)

Helsinki Business College Oy
Kontaktinformation: chef för undervisningssektorn Paula Hyytiäinen, paula.hyytiäinen@businesscollege.fi, 050 565 0281
PopUpCollege är en ny idé att föra yrkesutbildning utanför läroanstalterna. Modellen lämpar sig för studerande vars studier inte har framskridit planenligt samt för dem som vill avancera i sina studier enligt individuella och snabbare lärovägar. Enligt verksamhetsmodellerna samlar man in kompetenspoäng effektivt och ofullbordade examensdelar och examina blir färdiga. Modellen främjar på ett innovativt sätt studerandenas sysselsättning och entreprenörskap samt stärker studerandens arbetslivsfärdigheter. Studerande i olika åldrar lär sig att nätverka och genomföra projekt som de själva skaffat för det omgivande näringslivets behov. Modellen stöder även ett nytt lärarskap samt att studerandena tar ansvar för sitt eget lärande.

Hyvä käytäntö: PomoPRO ja BisnesPRO -valmennusohjelmat (.pdf)

Hyria koulutus Oy
kontaktinformation PomoPro: utbildare Sini Lehikoinen, sini.lehikoinen@hyria.fi, 050 435 6584
BisnesPro: utbildare Mari Hämäläinen, mari.hamalainen@hyria.fi, 050 411 0752
Träningsprogram är ett nytt innovativt sätt att organisera och erbjuda studier inom ledarskap och företagsekonomi. Träningsprogrammen stöder studerande- och arbetslivsorientering, beaktande av individuella behov och gör det möjligt att flexibelt söka sig till studier. Studerandena har gett god feedback om modellens flexibilitet och dess goda handledningskompetens.

Hyvä käytäntö: Logistiikan perustutkinnon toteuttaminen työelämän oppimisympäristöissä (.pdf)

Andningsförbundet rf
kontaktinformation: enhetschef Eveliina Kononen, eveliina.kononen@luovi.fi, 040 319 3192
Praxisen främjar kompetensbaserad utbildning, eftersom inlärningen sker enligt en plan som utarbetats kundorienterat i verkliga arbetssituationer i arbetslivet. På arbetsplatsen handleds inlärningen av en lärare och arbetsplatshandledare. Genom sättet att genomföra detta har man velat hitta nya slags former att samarbeta med arbetslivet som gagnar alla parter, stöder genomförandet av kompetensbaserad utbildning, ökar arbetslivsrelevansen för studerandens yrkeskompetens och sysselsättning och bidrar till nytt lärarskap.

Luotain – verkkopedagogiikan ja tvt-osaamisen vertaistukijärjestelmä

Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Keuda
kontaktinformation: nätpedagogikutvecklare Kari Honkonen, kari.honkonen@keuda.fi
Praxisen stärker och synliggör lärarnas kunskapsnivå inom nätpedagogik och skapar i och med handlingsplanen tydliga utvecklingsmål och prioriteringar som kan åstadkomma utveckling. Modellen främjar utvecklingen av lärarnas kompetens. Med hjälp av modellen kan man i fortsättningen effektivt utveckla lärarpersonalens kunskaper om informationssamhället och användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen.

Hyvä käytäntö: Oma onni -ohjelma (.pdf)

Seinäjoen koulutuskuntayhtymä Sedu
kontaktinformation: lektor Ari Autio, ari.autio@sedu.fi, 040 830 0453
lärare Maria Hautala, maria.hautala@sedu.fi, 040 830 0463
Handlingsmodellen stöder en entreprenörsmässig livsstil, projektinlärning samt utvecklingen av studerandenas professionella färdigheter och färdigheter för livslång inlärning. Studerandena tar själv ansvar för sin inlärning. Modellen ökar samarbetet mellan olika utbildningsstadier samt mellan andra aktörer och den har tagits i bruk i stor omfattning. Ibruktagandet expanderar också hela tiden Oma Onni-programmets effekter och inlärningsresultat utreds genom att man jämför resultaten av ett inledande test som ordnas på hösten och ett sluttest som ordnas på våren. De skolor, klasser och studerande som har den bästa framgången belönas.

Kännetecken på en god modell:

  • Det finns behov av en god modell, även andra kan omfatta den och börja använda den.
  • Den goda modellen kan beskrivas med begrepp och åskådliggöras och därmed modelleras. Processen för den goda modellen bör vara genomskinlig.
  • En god modell fungerar också i praktiken. Enbart ett förfarande som tagits fram i ett projekt men inte testats under någon längre tid duger inte som god modell. Belägg behövs.
  • En god modell kan vara mycket kontextbunden, det vill säga den är bra endast i en viss kontext. En god modell kan dock överföras till liknande verksamhetsmiljöer, och kan alltså tillämpas även i andra sammanhang.
  • En god modell bör kunna utvärderas. Modellen är god först efter att det råder ett tillräckligt brett samförstånd om det.
  • För att en modell ska kunna konstateras vara god bör det finnas klara belägg för att både en grupp och individer har lärt sig bättre och att verksamheten blivit effektivare, likaså för att kvaliteten på resultaten förbättrats och för att kvaliteten ständigt förbättras.
  • En god modell är dynamisk och utvecklas därmed ständigt.